Pornokrati – demokratisk sexualisering
Vi lever i ett samhälle var allt sexualrelaterad som kan tänkas och som borde vara otänkbart för de flesta, nu är allmänt tillgänglig. Inget dominerar media och underhållning så mycket som ytliga föreställningar om och anspelande på sex. Det finns knappast en enda perversion, fetisch eller sexuell böjelse som inte kan googlas, var man finner flera webbsidor som vet att utnyttja eller skapa en efterfråga för ekonomisk vinst. Det reflekterar inte bara saknad av en sexualmoral, utan också ett dysfunktionellt samhälle som saknar substans och syfte, var den naturliga sexualitet och erotik är pseudotabuiserad och tabloiserad.
«I pornografin spelar det ingen roll vilka personliga kvalitén Du har; om du är ful, dum, fattig, rik – i pornografin är alla jämbördiga. Den fula mannen får förnedra den vackra kvinnan; horan och horbocken, den klasslösa människan utan subjekt och utanför naturlig hierarki.»
«Vi existerar i pornokratin, de prostituerades herravälde, var de flesta underordnar sig som slavar av lust, skam, osäkerhet, kristen moralism, hycklande och otillfredsställd begär.»
Inget rör människor så mycket, även i dagens ytliga mediaverklighet, som frågor om sex, sexualmoral och genusproblematik. Inte för att det finns en stor och aktiv medvetenhet, utan för att det är just de teman som media veta att exploatera och som publiken, det vill säga, majoriteten aldrig får nog av om den själv inte har strukturella samhälliga moraliska riktlinjer. SEX-SEX-SEX; även om de flesta vill säga att de är trötta på sextjatet i massmedia, så visar alla enkla marknadsundersökningar att sex säljer och säljer, oavsett vilket sammanhang och relevans det har i sammanhanget.
Det är mycket enkelt att som den konservativa småborgaren, den högerradikala eller kristna, religiösa moralisten, moralisera och komma med fördömelser, avsky och olika enfaldiga utbrott som inte har någon annan effekt annat än att starka den egna övertygelsen om moralisk överlägsenhet eller dölja ett illa dold hycklande. Man upplever därför på den ena sidan en gränslös promiskuitet som tidvis döljs bakom hycklande om individets frihet, liberala värden och människorättigheter, på den andra sidan har man moralisterna som menar sex är en smutsig hemlighet som man får gömma undan i mörkret, att lust är något att skämmas över.
«Forna tiders förkristna indoeuropeiska samhällen ritualiserade eros och sexuallivet i en samhällig kontext, man firade könsakten, förenande av man och kvinna i en religiös kultisk och kulturell helhet. Man tillbad Lingam och Yoni, de symboliska aspekterna för mannens och kvinnans kön, sexuellt, kulturellt och andligt.»
De är båda extrema sidor av samma mynt, nämligen skuld och skam, som har sin orsak i en semitisk, kristen religiös förståelse av sex och natur. Där det en gång fanns eros finns numera pornografi och/eller skam. Forna tiders förkristna indoeuropeiska samhällen ritualiserade eros och sexuallivet i en samhällig kontext, man firade könsakten, förenande av man och kvinna i en religiös kultisk och kulturell helhet. Man tillbad Lingam och Yoni, de symboliska aspekterna för mannens och kvinnans kön, sexuellt, kulturellt och andligt. Fruktbarhetsriter handlade inte bara om att dyrka familjen och skörden utan om att dyrka den lust och erotiska livsglädje som gav samhället liv och vilja tilla att överleva, fortplanta sig och utveckla sig kulturella och andligt. Man sublimerade de brutala och primitiva, men också essentiella och livgivande krafter som ligger bak allt levandes fortplantning och allt levandes syfte. Det spirituella och det erotisk sexuella blev ett, så som det naturligt är och var. Dyrkande av eros, var dyrkande av livets ursprung, och rituellt dyrkande man då på ett religöst fundament tillvarons essens.
Yoni och Lingam i ett Hindutempel
Detalj, Khajuraho-Lakshmana Hindutempel
Så från öknen och över Medelhavet kom en ny tro, en ny övertygelse, som så och ser människan som något som är född i och med synd och last, som ett smutsigt och vidrigt väsen som bara kan finna frälsa genom att förneka och undertrycka sin natur, däcka till livets essens och be till en salig, helig jungfru som skall ha född själva Guds son i kött, anda och blod. En övertygelse i djup konflikt med den indoeuropeiska andan var man och kvinna, anima och animus, är essensen, och var deras aspekter har lika värde och var eros och lust är en organisk del av et kulturreligiöst samhälle.
Kvinnan är nu i strid med naturens logik, på den ena sidan sublimerat till en jungfru som utan eros alstrar det heligaste, på den andra sidan reducerat till den eviga horan, Evas svekfulla döttrar; och som en självuppfyllande profetia, dominerar nu denna konstlade dikotomi nu Norden och Västvärlden.
Det som en gång var naturligt är nu blivit korrumperad och perverst, med religiös fanatism och kvinnoförakt på den ena sidan och tom och mekanisk sexualakrobatik och människoförakt på den andra extrema sidan.
Intressant nog kommer termen pornokrati, skökornas välde, från just kristendomens medelålder, och hänvisar till en period var den redan då korrumperade och degenererade påvestolen var i händerna på horor, älskarinnor och inflytelserika familjer, som använde sex som maktmedel gentemot påvarna som skulle vara kyska, men som låtits sig korrumpera av makt och var lika lite andens försvarare som socialdemokrater idag är folkets förvarare. Perioden sägs ha varit från 904 till 963 och började med att Påve Sergius III tog den femtonåriga Marozia som konkubin, var denna sedan använde sin sexualitet till att kontrollera och avla fram en ny påve ( Påve Johannes XI ), sedan blev ett par mördade och nya konstellationer blev skapat, enbart med makten mest primitiva sidor som syfte. Medan den vanliga man och kvinna hölls nere under trycket av religiös fanatism, lögn och gränslöst hycklande. Ring a bell, anyone? Det är inte svårt att dra analogier till vår egen tid.
«Pornografins väsen är simpelt. Pornografins väsen är att reducera den mänskliga erotiska varelsen till en klump kött, var alla personliga, individuella och kulturella aspekter inte bara är reducerat utan avlägsnat till fördel för en yta var det absolut viktigaste är den fysiska och visuella framställning av genitalia och deras interaktion på i de flesta fall rätt fantasilösa sätt.»
Nog historia. Sex och eros har alltid handlat om makt och har använts som maktmedel på alla nivån i ett samhälle, men dens mest destruktiva former uttrycker sig när eros religiöst och andligt hänvisas till mörker och kulturell och mental repression. I ett samhälle var eros ingår naturligt och organiskt, vill utrymme för sexuell destruktivitet bli minimalt och ha mindre betydelse som ett moralistisk destruktivt maktmedel.
Pornografins väsen är simpelt. Pornografins väsen är att reducera den mänskliga erotiska varelsen till en klump kött, var alla personliga, individuella och kulturella aspekter inte bara är reducerat utan avlägsnat till fördel för en yta var det absolut viktigaste är den fysiska och visuella framställning av genitalia och deras interaktion på i de flesta fall rätt fantasilösa sätt.
När vissa människor som försöker att upphöja pornografin till något aktningsvärd, till en del av vår kultur och kulturarv ja gärna med en liberalistisk eller nyfeministisk vinkling, hänvisar till forna tider eros, fruktbarhetsriter och erotiska målningar och teckningar på en antik kruka, så faller det inte bara på sin orimlighet, men visar också vilket skuldkomplex som ligger i botten av pornografin. När sexualitet och kvinnans sexuella väsen reduceras till något brottsligt och nedrigt, så vill reaktion, även för pornoliberaler och könsmarxister också vara präglat av samma skuld. Man vill försöka legitimera sin amputerade relation till sex och det könsliga genom att hänvisa till ett historiskt exempel, men utan att ta del i exemplets historiska och kulturella kontext. Precis som gayrörelsen försöker att legitimera sig genom att visa till antiken, eller även dummare, djurvärlden, mens de hoppas över sammanhanget den manliga eros ingick; de vill bara ha ytan, det fysisk-visuella, inte det djupare existentiella som ingår i en hel, erotisk relation.
I pornografin spelar det ingen roll vilka personliga kvalitén Du har; om du är ful, dum, fattig, rik – i pornografin är alla jämbördiga. Den fula mannen får förnedra den vackra kvinnan; horan och horbocken, den klasslösa människan utan subjekt och utanför naturlig hierarki.
Pornografin är antihierarkisk precis som det samtidiga samhället som är pornografisk i sitt väsen, vi är alla enbart njutningssjuka impulsdjur, som inte behöver ta ansvar för vår saknad av impulskontroll. Den enda gränsen som finns är vid barnen, men även där är gränsen numera tunnare och tunnare, då småflickor skall klä sig upp enligt pornografins enkla mönster och strukturer. Samtidigt med denna totala saknad av kulturella och moraliska strukturer, finna bara en livsfrämmande moralism kvar, oftast i kristen klädsel eller en sorts hysteri vid bilder på det som bara för 20-30 år var fullkomligt naturligt, nämligen nakna ungar.
«En gång i Norden var den nakna man och kvinna, lika naturliga som det gröna gräset, Tacitus Germania ger intressanta perspektiv där. Nu after 2000 års kristenhet har eros och den sunda organiska relationen mellan man och kvinna, blivit skam, skuld och med tiden förutsägbara extrema transgressioner.»
Man skriker nu upp över nakna barn, samtidigt som man hävdar att ha sex med vem man vill när man vill, utan ansvar och att klä upp sin 12-åriga dotter som en liten hora, är det mest naturliga i världen. En gång i Norden var den nakna man och kvinna, lika naturliga som det gröna gräset, Tacitus Germania ger intressanta perspektiv där. Nu after 2000 års kristenhet har eros och den sunda organiska relationen mellan man och kvinna, blivit skam, skuld och med tiden förutsägbara extrema transgressioner.
Det är groteskt att vara vittna till hur besatta många är av att titta på en kändis naken kropp, bröst eller annat som borde var naturligt, i en tid var allt sedan länge är exploaterat och exponerat. Tabloidernas låtsas – chockade uppslag över allt som kan relateras till sex, i en tid var man i konsten kan ha sex med ett lik, utan att någon egentligen bryr sig kunde vara löjeväckande, om inte människans dårskap i vår samtid var så motbjudande i sin oförskämde saknad av självrespekt.
«Intressant nog, så lever inte majoriteten av män och kvinnor ut sina sexuella fantasier och lust med sin partner, de skäms, medan de enligt pornografins opersonliga väsen, kan göra vad som helst med vem som helst om möjligheten bjuds, bara man inte känner personen ifråga.»
Pornografin kan bara ha gynnsamma villkor var det finns skam och skuld relaterad till sexualitet, då den skapar en illusion av att avslöja och exponera det dolda och förbjudna, något som inte har något med verklighetan att göra. Aldrig har människan varit mera exponerat ytligt sätt, så pornografin lever på ett existentiellt och sexuellt kollektivt självbedrag. De flestas live är så tomma, att tanken på att man göra allt med alla utan att någon egentligen bryr sig, eller ens bryr sig om en, gör att man spelar med i charaden om det förbjudna och äventyrliga som finns där bakom de glansade bilden som struttar av silikon.
Intressant nog, så lever inte majoriteten av män och kvinnor ut sina sexuella fantasier och lust med sin partner, de skäms, medan de enligt pornografins opersonliga väsen, kan göra vad som helst med vem som helst om möjligheten bjuds, bara man inte känner personen ifråga. Man skäms, där man borde kunde vara mera öppen och mera intim för att kunde utforska varandra totalt och absolut, och sedan frustreras man, och påverkat av medias eviga sexgnäll, känner man trycket och jagande efter tillfredsställande av impulser blir för många omöjligt att bära och varaktiga och sanna relationer, ja trogenhet, blir en utopi.
Det är resultatet och frukten av den semitiska andliga giften, var kvinnan som inte sublimeras som helig jungfru är en sköka, och var mannens drift och lust, blir en sorts mekanik med förnedrande av det kvinnliga som sexuellt afrodisiaka.
Venus framför spegeln, Peter Paul Rubens, 1615
Everyone, belongs to everyone, skrev Huxley, i det som är den viktigaste essensen i boken. I ett liberalmarxistisk, totalitärt njutningssamhälle som vi lever i, är vi inte tänkande individen, utan vi är essentiellt varandras fysiska objekt enbart till för varandras utnyttjande, sexuellt och materiellt. Vi har nu gått tillbaka till år 0 i människans historia, och de rika indoeuropeiska förkristna traditioner som genom millennia hade sublimerat fruktbarhet, lust, eros och fortplantning i en religiöst och kulturellt helhet är nu närmast utplånat, men fragmenten finna kvar i våra kollektiva minnen. Vi existerar i pornokratin, de prostituerades herravälde, var de flesta underordnar sig som slavar av lust, skam, osäkerhet, kristen moralism, hycklande och otillfredsställd begär.
Vi hyser inte respekt för oss själv eller andra, utan finner en gemenskap i det kollektivt förnedrande eller moraliserande. Den sanna eros, ett av fundamenten för den sanna och fullkomliga kärlek mellan man och kvinna, kan bara existera där det finns en andlig, organisk, religiös hierarki, som sätter natur, skönhet och föreningen av man och kvinna högst, som en essentiell, självklar och absolut del av det Gudomliga och det heliga livet själv, urkällan för allt levande.
Av AUTONOM, publisert første gang i 2009
Anbefalt